Fritidsverksamhet i samband med skoldagen ökar trivsel och välmående

17.03.2017 kl. 12:05
Våren kommer och det är för många av oss nordbor som att vakna ur sitt ide. Precis som björnarna med sina ungar i Ranua djurpark som vi fick se krypa ut ur sitt bo för några dagar sedan. Under vintermånaderna händer det nog också en massa saker och vardagen flyter på som vanligt, men man får betydligt mer energi och tid när solen börjar värma, den första grönskan spira och de ljusa timmarna på dygnet blir fler.

För egen del känns det väldigt påtagligt med mera egen tid i vår eftersom det sista, yngsta barnet flyttade till eget bo för några veckor sedan. Nu finns det mera tid för det som jag vill göra på fritiden både ensam, med de närmaste och tillsammans med andra. Under flera år kretsar största delen av tiden i många barnfamiljer kring arbetet, att få vardagen att snurra och barnens hobbyn. Diskussioner har pågått redan många år om hur barnens hobbyn blir allt dyrare, tidskrävande, ställer högre krav och ökar skillnaderna mellan familjerna och klyftorna i samhället. En kvalitativ fritidsverksamhet med avlönade ledare och tränare är förstås kostsam och det är viktigt att det satsas på kvaliteten och kontinuiteten. Men för att inte öka på klyftorna i samhället måste det finnas olika alternativ och möjligheter för alla barn att ha en hobby oberoende av familjens socioekonomiska status. Många insatser har gjorts under de senaste åren för olika lösningar på klubb- och hobbyverksamhet i samband med skoldagen. Att ordna klubbar på eftermiddagen underlättar familjens vardag genom att det blir mera tid för samvaro, läxor och vila på kvällarna. Det finns för tillfället ganska mycket resurser för att ordna billig och mångsidig hobbyverksamhet men det behövs fler innovativa tankesätt och modeller så att skolan, kommunens kultur- och fritidssektor och tredje sektorn samordnar dessa resurser på ett vettigt sätt och tillsammans arbetar för att öka trivseln, motarbeta ensamhet och utslagning både i skolan och på fritiden. Utmaningen idag är att få med alla barn, också de som varken självmant deltar eller stöds hemifrån att delta i fritidsverksamhet.

Undersökningar som gjorts både här i Finland och i andra länder visar att strukturerad klubb-, hobby- och eftermiddagsverksamhet i skolan leder till bättre inlärning och skolmotivation och barn som deltar mår psykiskt bättre än de som inte kan delta i verksamheten. Undersökningarna visar också att hobbyverksamhet i skolan ökar skoltrivseln, minskar mobbning och förbättrar samarbetet mellan hemmet och skolan. Speciellt klubbar i konstnärliga ämnen visar på de bästa resultaten gällande hur de påverkar såväl skolframgång, arbetsmetoder, sociala färdigheter och självkänslan hos barnen.

Glädjande nog lyfts fritidsverksamhet i samband med skoldagen upp i flera partiers valprogram nu inför kommunalvalet. Det är viktigt att kontinuerligt diskutera dessa frågor och att det på riktigt görs insatser på både lokal och statlig nivå för att utveckla och samordna skola och fritid. Det är en viktig del av allas liv och skapar gemenskap och stärker hälsan och välmåendet. Det märker jag speciellt nu när jag fått mera tid för mina egna hobbyn som till en del ännu är de samma som jag blev intresserad av redan som barn och fick möjlighet att prova på i skolan eller i den lokala föreningen!

Monica Martens-Seppelin
utvecklingschef

Promenader i naturen ger också kraft och energi!

Tidigare bloggar


Gott och blandat bokpaket till ettor



Olika fortbildningsmodeller behövs



Läs med mig på eftis



Kartblad och kompassrosor



Filmklippning - en magisk process



En bättre miljö - ett bättre dagis.
 


Tummen upp för volontärarbete!



Nytt efter flytt.