Kontrasternas Esbo

22.11.2017 kl. 13:45
Det finns knappast någon annan ort i Finland som genomgått en så omvälvande förändring under självständighetstiden som Esbo. Samtidigt är Esbo också i många hänseenden en miniatyr av Finland.

Samma dag som västmetron äntligen kom igång deltog jag i ett seminarium som Esbo hembygdsförening ordnade under rubriken ”Esbo sedan 1917”. Medan jag satt och lyssnade till många trevliga föredrag funderade jag på kontrasternas Esbo.

Kontrasten mellan det gamla och det nya är stor på många plan i landets näst största stad. Där satt jag i hjärtat av det gamla Esbo. På andra sidan ån lystes den medeltida kyrkan upp när novemberskymningen lade sig. Tio kilometer söderut ville 10 000-tals människor uppleva västmetrons första dag. 


Esbo kyrka

Lagstad hembygdsgård

Seminariet hölls i Lagstad hembygdsgård. Ursprungligen fungerade byggnaden som Esbos första kommunala folkskola. Skolbyggnaden öppnades 1873, dvs 44 år innan Finland förklarade sig självständigt och stängdes 1954 då en ny och betydligt rymligare skolbyggnad blev färdig.

Esbo har haft fast befolkning sedan 1100-talet. Kyrkan som är från 1480-talet är den äldsta byggnaden. Genom Esbo gick Kungsvägen mellan Åbo och Viborg. Längs vägen färdades folk av olika slag och de stannade på gårdarna och förde med sig nyheter från när och fjärran.

Man tänker inte alltid på att det skedde förändringar för varje århundrade som gick. När omvärlden förändrades, omvandlades också Esbo. De många krigen, nya jordbruksmetoder och nya grödor, byggnadsarbeten på Sveaborg, flytten av huvudstaden till Helsingfors, begynnande industrialisering och framför allt öppnande av järnvägen 1903 medförde såväl förändring som utveckling. Efter andra världskriget skedde förändringen i mycket snabb takt. En stor betydelse hade utbyggandet av trafikleder och den nya stadsdelen Hagalunds tillkomst. Befolkningsökningen tog snabb fart i den dåvarande landskommunen. Vid tiden för självständighetsförklaringen bodde det knappt 9000 personer i Esbo av vilka ca 70 % hade svenska som modersmål. Majoriteten av befolkningen fick sin utkomst från jordbruket. Idag bor närmare 280 000 personer i staden, av vilka drygt 7 % är svenskspråkiga.

Esbo blev stad så sent som år 1972. Ett brett spektrum av företag verkar idag i Esbo och en starkt växande del av befolkningen talar ett annat språk än svenska och finska. Staden blir allt mer internationell och är synnerligen välmående, liksom även dess invånare.  

Under jubileumsåret 2017 har man, i likhet med Esbo hembygdsförening, runt om i landet på olika sätt och med olika slags evenemang uppmärksammat självständigheten. Det är så det skall vara. Landets självständighet är värd att firas. Men medan jag sitter på seminariet tänker jag samtidigt på hur viktigt det är att känna till och respektera sin historia och att även reflektera över tidsperspektivet. Att sätta in händelser i det historiska sammanhanget gör det lättare och naturligare att begripa och tillåta olikheter. Esbo är en ung stad och Finland en ung nation. Kontraster och olikheter finns, men de är det som berikar.

Agneta Eriksson
Direktör
050 546 9299
agneta.eriksson(at)sydkusten.fi

Tidigare bloggar
 


Framtidsfabriken - ett tvärkonstnärligt samarbete
 


Besök till Stockholm
 


Digitalisering - dagens nyckel till en ny värld
 


Kontrasternas Esbo
 


Läs med mig på dagis!
 


Eftis och skola - tillsammans för barnens välmående
 


Skärgårdsfilmer som minnesstimulans
 


Trotsålder