Om empati

08.02.2018 kl. 14:41
Vi på Sydkustens ordkonstskola är mitt i processen av att förnya vår läroplan. De nya läroplansgrunderna i grundläggande konstundervisning har en mer öppen struktur för inlärningen än tidigare. Det här gör att vi verkligen har fått tänka noggrant på hur och vad vi vill att våra elever skall behärska under de olika stadierna av sina studier i ordkonst.

Ordkonst som konstform skiljer sig från övriga konstformer speciellt i det att individens utveckling sker på en bred front av olika kunskaper samtidigt. Uttrycket syns i form av berättande; i skrift, muntligt och tvärkonstnärligt. Däremot är inlärningsprocessen inte linjär. Den involverar mångsidig övning i förståelse av sin omvärld, utvecklande av idéer och kunskap att greppa tag i sin fantasiförmåga. Undervisningen sker i grupp, så betoning ligger också starkt på samarbete. Lär samarbete oss någonting som man inte lär sig på individuell nivå?


Samarbete och fantasi

Åtminstone syns empatiförmågans betydelse bra i allt samarbete. Yuval Noah Harari poängterar i sin bestseller Sapiens att de främsta orsakerna till att människan har lyckats bli så framgångsrik till skillnad från alla andra varelser på jorden är just förmågan att samarbeta samt att föreställa sig abstrakta idéer i sin fantasi. Utan fantasin kunde vi inte ha kunnat hitta på staten eller kreditsystemet där det handlar om att tro på imaginära förhållandesystem. 

Enligt forskning är fantasi i direkt koppling till empatiförmågan. Det här tycker jag är väldigt intressant. Empati är ju förmågan att i tanken kunna sätta sig i en annans situation. Empatiförmågan korrelerar alltså direkt med kreativiteten och uttrycksförmågan. Har du dålig fantasi beror det kanske på försämrad empatiförmåga. Hur kan man då göra för att öka empatiförmågan? Med andra ord, vad är det egentligen som vi bör lära våra elever för att öka deras fantasi?


Skönlitteratur ökar förmågan att känna empati

Forskare har bevisat att ökad läsning, och speciellt läsning av skönlitteratur, höjer empatiförmågan. Detta på grund av att skönlitteratur handlar om andra världar där vi kan spegla våra känslor. Det är ett sätt öva oss i att känna obekväma känslor som rädsla och sorg, på ett tryggt sätt. Ju mer vi övar oss, desto bättre blir vi. De känslor som vi känner färgar alltid vår upplevelse, vare sig via en bok eller via verkligheten. Och barn lär sig genom att uppleva. Det gäller alltså att väcka känslorna. Det gör vi metodiskt på Ordkonstskolan genom att fokusera på våra sinnen. Vi uppmuntrar att inte fastna vid enbart ett sinne. Däremot påminner vi gärna om den information som vill nå oss via alla våra sinnen.

På hösten producerade Ordkonstskolan en kulturkurs i samarbete med barnkulturhuset Annegården i Helsingfors. I den fenomenbaserade kursen behandlade vi identitetsskapande och vikten av kommunikation. Som vår slutprodukt skapade eleverna en utställning där formade figurer med specialkrafter speglas genom sin omvärld. Budskapet var att fokusera på positiva egenskaper och styrkor. Då egenkapen kommer i kontakt med andra i sin omgivning speglas den tillbaka. Lite som karma. 

Utställningen som språkbadseleverna i Meilahden yläkoulu skapat i samband med Ordkonstskolans kulturkurs. 

Som en del av läroplansarbetet deltar Ordkonstskolan i ett stödprojekt som heter Lots-projektet. Under processen deltar representanter från de olika konstskolorna runt om i landet i seminarier och planeringsdagar både inom den egna konstformen och konstformerna emellan.
 

Växelverkan och medkänsla

Päivi Jordan-Kilkki är psykoterapeut och hade ett föredrag för Lots-aktörerna häromveckan om vikten av empati i utvecklandet av verksamhetskulturen i läroanstalterna. Vad ser vi alltså gällande de kognitiva funktionerna hos en person som känner empati? Jordan-Kilkki talade just om detta och påpekade att fokusera på medkänsla och mediver, på finska “myötätunto” och “myötäinto”. Då man visar medkänsla, ser man att mängden förmedlarämnen i nervsystemet ökar. T.ex. dopamin hjälper oss att rikta vår koncentration och har därigenom direkta kopplingar till kreativitet.

Jag lyssnade i höstas på hjärnforskare Katri Saarikivi som berättade många spännande resultat när det gäller empati. Hon talade bland annat om den hjärnforskning som görs just nu gällande empatiförmågan i den digitala omgivningen. Hon talade om ”växelverkan som inlärningens viktigaste medium.” Den trend som vi ser idag är att växelverkan människor emellan sker främst via digitala media. Då tappar vi någonting på vägen.

Funktionsförmågan hos empatineuronerna är inte aktiverade på samma sätt då man skickar ett meddelande som då man möts i samma rum. Vanligtvis avspeglar vi känslor med den vi talar med. Visste du att då vi samarbetar, kan denna upplevelse till och med synkronisera hjärnans rytmiska funktioner? Det finns alltså vetenskapliga grunder till ordspråket ”att vara på samma våglängd”.  
 

Iréne Poutanen
Ledande ordkonstledare
Sydkustens ordkonstskola
irene.poutanen(at)sydkusten.fi, 045-8944088
ordkonst.fi

Tidigare bloggar
 


Kulturvandra
 


Om empati
(ser du hjärtat i bilden?)



Ett besök på Educa 2018



Klokt beslut av Helsingfors
 


Barnbokens vuxna vänner
 


Nytt år och nya tag
 


Framtidsfabriken - ett tvärkonstnärligt samarbete
 


Besök till Stockholm
 


Digitalisering - dagens nyckel till en ny värld