Om djupläsning

17.09.2019 kl. 15:54
Läsande och skrivande mänskor hör till det vackraste som finns.

Den fina talande bilden här nedanför, skapad av den svenska illustratören Kristina Digman, hänger på väggen i mitt arbetsrum. Läsande och skrivande mänskor hör till det vackraste som finns, en tanke som slagit mig var gång jag hållit skrivarkurser. Och nu igen, under mitt senaste högstadiebesök som läsambassadör, då niorna läste högt för varandra och skrev flödestexter om vad som är viktigt och sant för dem i nuet.

Vi funderar också på vilka slags textvärldar som omger oss idag. Hur skulle en god läsare för hundra år sedan klara sig i den multilitterära verklighet som omger oss idag? Med tecken, symboler, reklam, kartor och sloganer, tatueringar, graffiti, emojis, chatt, e-post, musik och vloggar - för att nämna en bråkdel av text som vår hjärna mer eller mindre mekaniskt sorterar in sin rätta kontext.


Illustration av Kristina Digman

Vi har blivit allt bättre på att läsa, avkoda och producera bokstäver, men den snabba ”snuttifierande” läsningen har dessvärre en baksida. Hjärnan använder ständigt de ytliga synapserna medan den muskel vi behöver för djupläsning, reflektion, kritiskt tänkande och problemlösning blir allt mindre tränad. Att djupläsa kräver att vi tänker. Vi behöver tid och koncentration för den kreativa processen, där du som läsare hela tiden är medskapare. När du läser är det du som ”gör filmen”, den är unik och kommer att stärka din fantasi och föreställningsförmåga.

Det finns allt fler elever som säger att de har så svårt att fokusera. Bokstäverna hoppar, texten de läser når inte fram. Istället för bilder uppstår förvirring och frustration. Tack och lov finns det sätt att träna såväl koncentrationsförmågan som djupläsningen. Ljudböcker med den upplästa texten markerad på skärmen är ett sätt. Den rastlösa kan självklart ta en promenad under tiden hen lyssnar. Men det är så mycket hela tiden, utbrast en av eleverna. Hennes klasskompis uppmanade henne att helt enkelt lämna mobilen hemma, att hon själv släcker ner skärmarna minst en timme innan läggdags. En annan sa att hon blir lugn av att läsa en bok, men också att det ibland kräver ett kapitel innan hon landat. Att läsa högt är ett annat sätt att träna djupläsning. En elev läser högt för sin lillasyster, en mamma varvar högläsning med dottern vilket också ger dem möjlighet att dela tankar och erfarenheter som sällan kommer upp i vardagen. Att samtala om en bok är samtal om livet.

Världen, språket och verkligheten förändras hela tiden, det kan vi inte göra så mycket åt. Vi försöker hänga med och gör vårt bästa. Men sak har inte förändrats, något vi också delar med den som levde för hundra år sedan. Något vi delar med grannen, vår mormor eller tonårsdotter – faktumet att vi har alla 24 timmar i dygnet.


Henrika Andersson
Läsambassadör
+358 (0)40 865 7587
henrika.andersson(at)sydkusten.fi

Henrika Andersson