Jag började högläsa Småtrollen och den stora översvämningen, Tove Janssons första bok om mumintrollen för ett par veckor sedan. Nu är vi inne på bok nummer två Kometen kommer. Båda de första böckerna handlar om hur de små trollen är på flykt undan en katastrof och letar efter ett tryggt ställe. De är utgivna år 1945 och 1946, direkt efter kriget.
Trollen är så små och världen så stor. De utmanas av naturkatastrofer och råkar i livsfara i trånga grottor, vid branta stup och vilt brusande forsar. Men de klarar sig alltid. De hittar hem och på vägen dit får de slickepinnar på köpet fastän de inte har några pengar att betala med i handelsboden. Den verkliga tryggheten är att få vara tillsammans. Tillsammans på flykt eller tätt hopkurade i en strandgrotta, gömda för den brinnande kometen. Det är tröstande att läsa en sådan bok tillsammans med barnen uppkrupna i soffan under samma filt nu när världen plötsligt blev en farligare plats.
Där jag bor hamnade ett skolbarn i karantän de allra första veckorna vi började överösas av virusnyheter. Någon vecka senare hörde vi om det första coronadödsfallet i en annan familj. Ändå skiner solen och vårfåglarna skriker. Just här finns det plats att röra sig fritt och på veckoslutet tävlar redan båtmotorernas vrål med fågelljuden. Det är en märklig känsla att ha det så bra, få vara frisk och njuta av den här lugna tillvaron som är en direkt flöjd av något ohyggligt. Världen krympte och ändå ser den likadan ut som förut. Vi kan fortsätta läsa våra godnattsagor nästan som om ingenting hänt. Jag har tillräckligt med sylt och saft i skafferiet, som en annan muminmamma.
Genom välfyllda bokhyllor kan vi färdas fritt åt olika håll. Behöver jag röra upp mina känslor över annat än virusnytt kan jag ta Hjärtat av Malin Kivelä. Just den boken borde ha återlämnats till nästa låntagare i kön men biblioteket är stängt – tur i oturen. Jag hamstrar böcker i alla tider, så lagret räcker. Mina barn kan läsa sina älsklingsböcker om ponnyn Sigge, de magiska älvorna eller Lasse-Majas detektivbyrå om och om igen. Det större barnet är inne på Harry Potter och dödsrelikerna, en magisk värld där kampen mellan det goda och det onda pågår för fullt. Böckerna är våra snuttefiltar och omvärldsfilter.
Vår gemensamma muminresa fortsätter med de sex övriga böckerna. Jag hoppas verkligen att livet är mera som vanligt igen när vi når fram till Sent i november.
För den som inte har muminböckerna i hyllan rekommenderas uppläsningarna av Tove Jansson själv, som finns att höra på Yle Arenan.
Maja Ottelin
Planerare och ordkonstlärare
Sydkustens ordkonstskola
maja.ottelin(at)sydkusten.fi
tfn: 045-894 4089
p.s. Godnattsagan har nu utsetts till levande kulturarv på initiativ av bland annat Föreningen för ordkonstundervisning i Finland. Läs mera på ordkonst.fi.
#godnattsaga