Genom portalen in i något nytt

15.09.2022 kl. 09:43
Jag är glad över att ha blivit vald till kulturplanerare vid Sydkustens landskapsförbund!

Det känns som om jag varit på väg just hit i flera år när jag samlat på mig arbetserfarenheter med kulturrelaterade uppgifter. Men arbetsrollen och uppgiften är ny och mitt skrivbord än så länge ganska tomt.

Till mitt jobb hör också en del ordkonst. Det är något som många inspirerande kollegor redan gör vid Sydkusten, så det har gått lätt att haka på. Det har varit roligt att samplanera hur ordkonstverkstäderna i Åboland ska se ut, och nu har jag två gånger hunnit möta eleverna. Deras nya vita ordkonsthäften har fått innehåll i form av fantasifulla dagboksinlägg och rim. Varje gång när vi träffas tar vi oss igenom en ordkonstportal som vi skapat tillsammans, och när verkstaden är över skyndar vi oss för att hinna ta oss ut tillbaka till den vanliga världen. För de allra flesta är det självklart att fantisera, för några är det svårt. Det ska bli spännande att se hur det utvecklar sig, när vi gör om ceremonierna varje vecka. Hoppas att vi får alla med oss in i leken!

Jag jobbar halva veckan med Sydkusten-ärenden och resten av tiden med andra saker. Kanske jag borde ha tydliga övergångar, portaler att gå igenom, när jag växlar mellan olika arbetsuppgifter? Kanske det vore en idé för alla som känner att vardagen är lite spretig? En ceremoni att utföra när vi växlar spår. Å andra sidan stöder mina olika arbetsuppgifter varandra, så jag vill inte att de ska existera i olika världar med vattentäta skott emellan.

Men en inspirerande fantasiportal gör nog jag och alla kommunala kulturtjänstepersoner klokt i att kliva igenom nu när vårt samarbete kommer i gång! Vad vill vi göra för kulturen i våra kommuner och städer längs Finlands södra kuststräcka? Hur mår kulturen, vad är på gång, och hur ska kulturen ta sig igenom till den nya värld som väntar runt hörnet efter social- och hälsovårdsreformen? Om bara ett par dagar får jag träffa många av de här kulturella nyckelpersonerna för första gången, och jag ser fram emot att höra om läget i deras hemkommuner och -städer. Om både glädjeämnen och eventuella orosmoment. För mig är det naturligt att leta efter samband, kontaktytor, möjligheter till broar och kopplingar. Det är rätt långt mellan t.ex. Pargas och Lovisa om en tar bussen, men i vårt ny-normala digitala mötesuniversum behöver det inte vara så svårt att jobba tillsammans.

Till sist en nygammal (?) lärdom om portaler mellan nuet och det förflutna. Om det känns svårt ibland, om allts känns nytt och svajigt, så är det bara att rota i skåp och lådor i sitt ärvda arbetsrum. Där finns visdomar från förr, goda idéer som går att återanvända, och dessutom i mitt fall: ett handskrivet häfte med viktiga telefonnummer från tiden då riktnumret till Pargas var 921. På första sidan hittade jag min mammas namn och nummer. Så det kändes ju lite som att komma hem, där i mitt nya arbetsrum.

Tove Hagström
Kulturplanerare på Sydkustens landskapsförbund
+358 (0)44 544 3348

tove.hagstrom ( at ) sydkusten.fi

Monica Martens-Seppelin