Lagreformen av grundläggande konstundervisning riskerar slå ut mindre läroanstalter
För tillfället förnyas lagstiftningen för grundläggande konstundervisning. Grundläggande konstundervisning erbjuder konstfostran på fritiden för omkring 128 000 barn och unga i 267 kommuner.
Internationellt sett är utbildningsformen unik. Den styrs av en riksomfattande läroplan med allmän (500 timmar) och fördjupad (1300 timmar) lärokurs. Undervisningen omfattar nio konstämnen och utförs av behöriga lärare.
Reformen har som målsättning att förnya den grundläggande konstundervisningen och dess lagstiftning genom att främja tillgången till undervisning, utföra strukturella förändringar och förtydliga statens finansieringssystem.
Det nya lagförslaget publicerades i juni och är på utlåtande fram till 30.9. Bemötandet från läroanstalterna har varit tudelat och kritiskt.
En central oro berör förslaget att övergå till en lärokurs på 1000 undervisningstimmar. Förnyelsen riskerar slå ut de mindre läroanstalterna och medborgarinstituten som i nuläget erbjuder undervisning inom den allmänna lärokursen med 500 undervisningstimmar. En fördubbling av undervisningstimmar är utmanande för anordnare i glesbygden där barnantalet minskar och där det finns begränsat med behöriga lärare och undervisningslokaler. Speciellt svårt kan det bli för svenskspråkiga läroanstalter i mindre kommuner med krympande elevunderlag.
En övergång till 1000 undervisningstimmar kräver finansiering. I lagberedningen föreslås en tilläggsfinansiering som kan öka antalet läroanstalter med statsandelar men det är tveksamt ifall tilläggsfinansieringen kan förverkligas eller ökar tillgången.
Grundläggande konstundervisning har vuxit till den undervisningsform den är idag tack vare de mindre läroanstalterna som i decennier arbetat med att utveckla undervisningen. Ifall de slås ut försämras tillgången till grundläggande konstundervisning, vilket motverkar målet med lagreformen.
Den nya lärokursens omfattning har även fått kritik eftersom få elever idag slutför den fördjupade lärokursen. Samtidigt kämpar lärare med att få eleverna motiverade att förbinda sig till verksamheten på lång sikt. Flera läroanstalter har föreslagit att dela upp den nya lärokursen i delmål och mellanbetyg, vilket skulle stödja de mindre läroanstalterna med allmän lärokurs. En uppdelning av lärokursen kunde även höja motivationen för eleverna.
Elevernas och föräldrarnas åsikter bör höras och en barnkonsekvensbedömning utföras. Dessutom behövs en konsekvensbedömning för hur reformen påverkar de mindre läroanstalterna och tillgången till grundläggande konstundervisningen på svenska.
Vippe Leminen, projektledare, Sydkustens landskapsförbund
Sara Mannsén, projektledare, KulturÖsterbotten
Projektet Kulturum – forum för konstundervisning
Insändaren har publicerats i Åbo Underrättelser den 17.9.2025 och i Hufvudstadsbladet den den 25.9.2025.