I början av oktober fattade statsrådet beslut om att omfördela cirka 300 miljoner euro – inklusive nationell medfinansiering – från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Europeiska socialfonden+ (ESF+) till åtgärder som stärker Finlands försvarsberedskap.
Denna omfördelning kommer att träda i kraft från och med 2026 inom ramen för den pågående programperioden, i samband med att de nya livskraftscentralerna etableras. Europeiska kommissionen behöver ännu godkänna denna programändring.
Beslutet innebär en betydande strategisk omställning i användningen av strukturfondsmedel, vilket väcker berättigad oro kring vilka nationella och regionala målprogram som riskerar att reduceras eller helt utebli. Särskilt utsatta är insatser som främjar sysselsättning, social inkludering, välmående och jämlikhet samt den gröna omställningen – områden som traditionellt utgjort kärnan i EU:s sammanhållningspolitik.
För civilsamhällets aktörer, som redan påverkats negativt av tidigare nedskärningar inom den offentliga finansieringen – exempelvis via Undervisnings- och kulturministeriet samt Stea – innebär detta ytterligare utmaningar när potentiella nationella EU-projektmedel minskar.
Organisationer som arbetar med bildning och kontinuerligt lärande, integration och hållbar utveckling kommer att drabbas av en minskning i nationella EU-projektbidrag under återstoden av programperioden.
En konsekvensanalys behöver genomföras för att klargöra vilka effekter den kraftiga omfördelningen av EU-medel kommer att få. Särskilt gäller detta för de målprogram som hittills varit centrala för civilsamhällets organisationer för åren 2026 och 2027.
I och med att 97 miljoner euro inte längre kommer att vara tillgängliga från Europeiska socialfonden+ från och med 2026 kommer detta att innebära en försämring av finansieringsmöjligheterna för många aktörer – i ett läge där offentliga nedskärningar redan har påverkat förutsättningarna för verksamhet.
Ett balanserat tillvägagångssätt är avgörande för att upprätthålla ett resilient samhälle.
Det är därför av stor vikt att kommande strukturfondsutlysningar under 2026 och framåt beaktar behovet av fortsatt stöd till tredje sektorn i form av tillgång till strukturfondsstöd i en tid av ökande utmaningar i samhället.
Ett balanserat tillvägagångssätt som förenar säkerhetspolitiska prioriteringar med social och regional hållbarhet är avgörande för att upprätthålla ett resilient och inkluderande samhälle.
Insändaren publicerades i HBL den 30:e oktober 2025.
Julia Ståhle, ordförande
Sydkustens landskapsförbund
Jessica Lerche, projektchef
MEP - Mera EU-projekt i Svenskfinland,
Sydkustens landskapsförbund
