Sydkustens landskapsförbund är från och med januari 2026 hemvist för projektet Språköar där Karin Ihalainen har ett brett uppdrag. I hennes jobb ingår fortbildande träffar, seminarier, intressebevakning och andra sätt att stödja och utveckla skolor, daghem och annan verksamhet på Finlands 16 svenska språköar.
– Arbetet känns meningsfullt och det gläder mig att många saker går framåt. Det finns mycket att göra och jag gör gärna så mycket jag kan och hinner – dels att göra en akut insats för språköarna, dels att utveckla en permanent verksamhet som stärker språköarna. Det är ett stort uppdrag för en person och kräver samarbete och nätverkande, berättar Karin.
Ute på språköarna, liksom i hela svenskspråkiga Finland, finns många aktörer att samarbeta med. Genom projektet har Sydkusten nu tagit över stafettpinnen från Hanaholmen och Kommunförbundet där språkösatsningen startade i sin nuvarande form hösten 2021. Karin Ihalainen har tidigare jobbat som klasslärare, språklärare, läromedelsförfattare och rektor och har lång erfarenhet av språköar. Hon är van vid att engagera sig och jobba ihärdigt för det som känns viktigt.
– I det här uppdraget har jag haft mycket nytta av mina erfarenheter från Lahtis där jag var med och startade ett svenskspråkigt daghem, en skola och en språkbadslinje. Jag var alltså med om att skapa en språkö. Det är tack vare mina 16 år i Lahtis som jag vet vilka utmaningar det finns på språköarna, men också vilken möjlighet en välfungerande språkö är för kommunen och för hela landet.
Synlighet ökar elevantalet på språköarna
Trots att elevantalet i de flesta kommuner minskar så har språköarnas sammanlagda elevantal fortsatt att öka, berättar Karin Ihalainen. Framför allt har språköarna fått större synlighet och blivit en del av det svenskspråkiga Finland som man vill värna om. Många föräldrar som har någon koppling till det svenska språket men som kanske inte själva haft möjligheten att gå i svensk skola väljer nu svenskspråkig småbarnspedagogik och skola åt sina barn.
– Det är en välkommen trend och den visar på hur viktigt det är att se till att den svenska lärstigen på språköarna fungerar väl och är av hög kvalitet. Kunskapen om språköarna har ökat och idag talar man om språkökommuner, språköbibliotek, språködaghem och så vidare. Terminologin hjälper oss att förstå och förhålla oss till fenomenet språköar.
Det nuvarande projektet är ettårigt, men Karin Ihalainen har redan siktet på framtiden och hoppas att uppdraget en dag ska bli permanent.
– Det behövs någon person eller instans som har språköarna som sitt ansvarsområde, som har ett helhetsperspektiv, kan fältet och vill bevaka språköarnas intressen. Staten tycks inte ha råd att finansiera verksamheten just nu, men språköarna har goda möjligheter att göra sin röster hörda via det samarbetsforum mellan statsmakten och språköarna som startade i fjol.
Språköarna har stor potential
Som spindeln i nätet är Karin optimistisk inför språköarnas framtid och hon ser stora fördelar med ökad tvåspråkighet runtom i landet.
– Jag är målmedveten och orkar jobba vidare mot ett mål som jag anser är viktigt. När det gäller språköarna så lärde mig åren i Lahtis hur stort intresset för det svenska kan vara även i en kommun som på alla sätt profilerat sig som enspråkigt finsk. Jag insåg att så är fallet även på annat håll i landet, och började tycka att språköar var en tillgång för det tvåspråkiga Finland som inte har tagits tillvara tillräckligt mycket. Därför känns det motiverat att få sköta det här uppdraget där jag kan ta tillvara allt som jag lärt mig om utbildning i Finland. Jag tänker också att min egen erfarenhet av liknande arbete hjälper mig att se möjligheter och tillvägagångssätt. Och att lyfta upp det goda som görs ute på språköarna.
Vill du veta mera om projektet och om de svenska språköarna i Finland?
Läs mer på projektets hemsidor:
sydkusten.fi/språköar
Projektet Språköar finansieras av Svenska Kulturfonden, Amos Andersons fond, Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne och Svenska folkskolans vänner.