Lärare, bibliotekarier och andra som engagerar sig i barn och ungas läsning samlades kring frågor om läsning, skrivande och fantasi på seminariet Vägar in i nya världar. Seminariet arrangerades av projektet Medskapande läsning hela vägen, som fokuserar på att hjälpa elever att utvecklas som läsare och ordnades den 30:e september. Ett sextiotal deltagare medverkade på Vetenskapernas hus i Helsingfors och över 30 deltagare följde seminariet på distans via videolänk. På programmet stod fyra inlägg med var sin vinkling på temat utgående från samhällsforskning, didaktik, litteraturvetenskap och ur en författares perspektiv.
Finländarnas läsvanor i förändring
Trots att många läser mycket brukstexter i sin vardag är allt färre som läser böcker i dag. Att läsa skönlitteratur är en annan typ av läsning än att läsa mejl, nyheter och korta texter på mobila skärmar. Den här lägesbilden presenterades av sociologen Riie Heikkilä som inledde seminariet. Hon har undersökt finländarnas läsvanor och attityder till läsning genom egna studier och översikter med långtidsdata. Förändringen är stor jämfört med tidigare årtionden då finländarnas läsande dominerades av tryckta böcker, tidningar och tidskrifter. Forskningen visar dessutom att de den digitala läsningen ökar bland dem som även läser fysiska böcker medan icke-läsandet ökar. En oroande tendens är att läsning blir ytligare bland de yngre åldersgrupperna, något som skolundervisningen behöver förhålla sig till.
- Forskarna har också identifierat att de läsinsatser som gynnar läsning bland flickor inte är lika effektiva bland pojkar. Läsning för eget nöje har i likhet med andra konstnärliga aktiviteter generellt börjat betraktas som en aktivitet för flickor.
Så vad kan vi göra? Riie Heikkilä gav också några förslag på åtgärder i skolvardagen.
– Vi ser att läsfostran i skolan har stora fördelar särskilt för barn från familjer där man inte läser. Redan närvaron av fysiska böcker i skolmiljön skapar en koppling och en daglig påminnelse om vikten av läsning. Tänk också på att entusiasm och försök att locka till läsglädje kanske kan verka avskräckande för den som inte identifierar sig som en läsare. Då kanske läsning ska motiveras med behovet av kunskap, sade Heikkilä.
Prisbelönta läsinsatser
Katarina Rejman, sakkunnig inom utbildning, presenterade några exempel från Sverige på läsinsatser som gör skillnad. Ekens skola i Stockholm har valt att undervisa i ett ämne per vecka, en metod som avviker från undervisningen i de flesta skolor och bygger på fördjupning genom fokus på ett ämne i taget. Modellen passar också särskilt väl för att satsa på läsning.
– Jag fick tillfälle att besöka skolan under en poesivecka. Då fick deltagarna författarbesök och skapade nya dikter av gamla kasserade böcker som de ivrigt tog tag i, berättade Katarina.
Hon har varit med och dokumenterat arbetet i Ekens skola och andra som fått Stora läspriset, en utmärkelse som delas ut årligen av Lärarstiftelsen i Sverige. I Ekens skola har böckerna en framträdande plats med ett inbjudande bibliotek, egen skolbibliotekarie på heltid och prioritering på bokanskaffningar. Allt det här är möjligt inom ramen för skolans budget som är helt jämförbar med andra motsvarande skolors.
Ett annat exempel kommer från Gunnebo skola där man började hålla läsecirkel i stället för språkcafé för att stöda läsning och kunskaper i svenska bland familjer med andra hemspråk. Språkmångfalden i skolan är stor och flera behöver stöd i skolspråket, så lärarna valde att samlas kring skönlitteratur i stället för kring mer traditionella former av språkträning. Bokcirklarna blev så populära att också erfarna elever fick ställa upp med att moderera lässamtal parallellt med de grupper som skolans lärare höll. Katarina beskriver den engagerade stämningen på läscirkelträffarna och unga moderatorer som skötte sin uppgift med bravur.
– Skolans arbete med läsning präglas av glädje och nyfikenhet, men också av insikten om att goda läsfärdigheter kräver övning, mycket övning.
Framgångsrika metoder för estetisk läsning bygger på att stötta reflektion och analys genom samtal. Att läsa och diskutera bidrar till nya insikter och tolkningar av texter, vilket Katarina Rejman gav flera intressanta exempel på från sin tid som lärarutbildare i Sverige.
– En av mina studenter arbetade med Strindbergs Ett drömspel i en grupp på 22 studerande på teknisk gymnasielinje – alla pojkar. Det blev en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Att iscensätta fruktbara möten mellan text och läsare är en av lärarens viktigaste uppgifter, menar Katarina Rejman.
Fantasi och verklighet är oskiljaktliga
Den prisbelönta författaren Oskar Kroon berättade engagerat om sina tidiga läsupplevelser med bokkaraktärer som blivit viktiga vänner, och har även själv skrivit om vänskap och om skapande barn som fantiserar.
– Påhittade litterära figurer är livsviktiga kompisar. De kan ge en känsla av att resa i tiden, sade Oskar Kroon och beskrev Alfons Åberg som en gammal vän han återkommit till som vuxen.
Genom orden byggs osynliga världar inuti oss som känns lika verkliga som något annat.
I sitt eget skrivande och läsande har han mött samma upplevelser gång på gång av hur böckernas värld glider in verkligheten. Oskar Kroon återgav ett möte med en av sina läsare som berättade att han läst Oskars bok och följande morgon inte längre visste om boken var en dröm eller något han upplevt på riktigt.
– Det är så jag vill att det ska kännas när jag läser en bok. Vi måste uppvärdera fantasin, hela vår värld bygger på fantasi. Genom fiktionen kan vi närma oss de stora frågorna, sade Oskar Kroon och slog ett slag för det hemliga uppdraget med läsfrämjande, nämligen att hindra fantasilösheten att sprida sig.
Fantasy, dystopi och allegorier
Ibland betraktas läsning och i synnerhet fantasygenren som en form av verklighetsflykt, men Malin Alkestrands forskning visar tvärtom hur fantasyromaner och ungdomsdystopier kan användas som en del av skolans värdegrundsarbete i litteraturundervisningen. Alkestrand verkar vid från Linnéuniversitetet i södra Sverige och presenterade bokserierna om Harry Potter och Hungerspelen som exempel för att diskutera frågor om makt, demokrati, mänskliga rättigheter och kulturmöten. Fantasyn kännetecknas av övernaturliga element som magi och naturlagar som ställs över ända. Men just avståndet till vår verklighet gör att fantasy är en tacksam genre för samtal om makt och demokrati.
– Skönlitteratur har en stor didaktisk potential för att undersöka och problematisera frågor kring värdegrund. I ungdomsdystopier behandlas till exempel ämnen som naturkatastrofer, valfrihet, krig, utseendefixering och samhällsproblem med allegoriska kopplingar till vår egen värld. Spelet mellan igenkänning och överraskning kan hjälpa oss att fundera kring saker i vår egen omvärld med nya ögon.
Medskapande läsning erbjuder verktyg
Seminariet utgjorde startskottet för ett nytt läsår av Medskapande läsning hela vägen. Projektet fortbildar klasslärare och erbjuder dem färdiga verktyg för att jobba med läsning utgående från etiska och estetiska frågeställningar. Ett material för åk 3 gav ut i början av året, ett nytt material för åk 5 tas fram som bäst och publiceras senare i höst, varefter arbetet med material för åk 7 tar vid. Projektet finansieras av Amos Andersons fond, Svenska kulturfonden och utbildningsstyrelsen. Svenska Folkskolans Vänner var medfinansiär för seminariet den 30.9.2026.